Återvinning

Här kan du läsa om hur du bidrar till en bättre miljö genom att lämna så mycket av ditt avfall som möjligt till återanvändning och återvinning. Men du kan göra ännu mer för att minska den ökande mängden avfall. EU:s avfallstrappa visar hur.

Det mesta avfall som uppstår kan vi återanvända, återvinna eller energiåtervinna. Ju mer du sorterar desto mer hjälper du till att spara på jordens resurser – som faktiskt är begränsade. När du separerar matavfall från restavfall används materialen till biogas, värme och el. När du lämnar prylar, som du inte längre använder, till sortergården kan de komma till användning hos någon annan. Är de trasiga kan materialet ofta användas till att framställa nya produkter. På så sätt går det åt mindre orört material från naturen (så kallad jungfrulig råvara) och det går dessutom åt mindre energi vid tillverkningen eftersom råvaran till viss del är bearbetad. Mindre energiåtgång innebär dessutom mindre utsläpp av koldioxid och mindre kostnader.

Avfallstrappan

Trots att vi i Sverige är bra på att sortera vårt avfall växer vårt sopberg. När konsumtionen ökar, ökar även avfallsmängderna. Därför behöver vi ta oss högre upp i EU:s avfallstrappa, använda produkterna längre tid och undvika att köpa nytt. Det är skillnad mellan att bli bättre på att sortera och på att minska den totala avfallsmängden. EU:s avfallstrappa, är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och som styr hur vi ska ta hand om vårt avfall.

Trappan visar i vilken ordning vi ska ta hand om vårt avfall. Ju högre upp i avfallstrappan du befinner dig, desto bättre.

De fem trappstegen

• Förebygga eller minimera att avfall uppkommer, så kallad avfallsminimering
• Återanvänd
• Återvinn material
• Energiåtervinning
• Deponera, det vill säga lägg på soptipp

Trappsteg 1: Avfallsminimering

Det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön är att skapa så lite avfall som möjligt. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. Du kan t.ex. laga trasiga produkter, minska användningen av engångsmaterial, inte köpa saker i onödan och låna, hyr eller på andra sätt dela varor och tjänster med varandra.

Trappsteg 2: Återanvändning

Det avfall som finns ska vi återanvända, du kan t.ex. sälja prylar/kläder du inte längre använder, skänka dem till någon eller lämna dem till en second hand butik. Även pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning.

Trappsteg 3: Återvinning

När materialet inte kan återanvändas kan vi återvinna det. Det gör vi idag bland annat med glasburkar, plastflaskor, konservburkar, pappersförpackningar och tidningar likaså genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.

Trappsteg 4: Energiåtervinning

När avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas för att omvandlas till el och värme.

Trappsteg 5: Deponi

Avfall som ska ut ur kretsloppet och som inte kan hanteras på annat sätt går till deponering. Det finns olika deponier beroende på farlighet.

Visste du att

• Det är bra att lägga matrester i matavfallet men det är ännu bättre att äta upp dem.
• År 2022 slängde vi cirka 449 kilo avfall per person i Sverige. Det är 132 kilo mer per person om vi jämför med 1975. Källa Avfall Sverige.