Sortera mat- och restavfall

Här får du veta hur du ska hantera ditt avfall om du valt abonnemanget Sortera mat- och restavfall. Du får veta vad som ingår i abonnemanget, vilka avfall du får lämna i kärlet och hur du ska hantera dem. Du får även veta var du lämnar annat avfall.

I abonnemanget ingår ett 370-liters kärl med två fack; ett för matavfall och ett för restavfall. Varje fack rymmer 185 liter. Tidningar och förpackningar (av glas, papper, metall eller plast) lämnar du till en återvinningsstation och farligt avfall och grovavfall lämnar du till en sortergård. Kärlet tömmer vi varannan vecka.

Sopbilen har liksom sopkärlet ett fack för matavfall och ett annat för restavfall. Byter du plats på facken i ditt kärl hamnar avfallet fel i sopbilen. Det är därför viktigt att du behåller den indelning kärlet har.

Facket för restavfall

Det mesta avfall går att sortera. Det som trots allt blir över lämnar du i soppåsen för restavfall. Ju bättre du källsorterar, desto mindre restavfall. Minskar restavfallet i ditt hushåll? Vad bra, då gör du rätt!

Exempel på restavfall:

• Blöjor
• Tuggummi
• Fimpar
• Tops
• Hår
• Munskydd
• Kattsand
• Dammsugarpåsar
• Disktrasor
• Kuvert med mera
  

Förpacka avfallet i plast- eller papperspåsar och se till att försluta påsarna innan du lägger dem i facket för restavfall.

Facket för matavfall

Dina rester av tillagad mat eller utgångna råvararor lägger du i facket för matavfall. Men innan du lägger ner matavfallet stoppar du det i en av våra bruna matavfallspåsar och ser till att påsen är väl försluten. Kom ihåg att ta bort alla förpackningar runt ditt matavfall eftersom ingen plast hör hemma i matavfallet – inte ens biologiskt nedbrytbar plast. Plast av majsstärkelse, socker eller annat biologiskt material förstör nedbrytningen i biogasanläggningen.

Exempel på matavfall:

• Ost och pålägg
• Kött och köttrens (ej större än att det får plats i papperspåsen)
• Fisk och skaldjur
• Äggskal
• Skal och rester från frukt, grönsaker och rotfrukter
• Bröd, kex och kakor
• Pasta och ris
• Kaffesump och tepåsar
• Godis och choklad (ta bort godispappret innan)
• Måttliga mängder av hushållspapper och servetter som används i samband med matlagning.
• Blommor och mjuka växtdelar men inte jord.

Så hanterar du ditt matavfall

• Använd din hållare för matavfall. Den hjälper till att ventilera påsen så att fukten dunstar.
• Lägg dina använda hushållspapper och servetter i papperspåsen för matavfall. De hjälper till att suga upp vätska och håller påsen torr.
• Fyll aldrig påsen över den streckade linjen. Den tomma delen av påsen viker/rullar du så att påsen är stängd även i sopkärlet.
• Lägg ner påsen försiktigt i sopkärlet
• Byt påsen varannan till var tredje dag (även om påsen inte är full) för att undvika obehaglig lukt.
• Är påsen mycket blöt kan du använda dubbla papperspåsar eller lägga en tidningssida i botten av påsen.
• Låt matavfallet rinna av i vasken innan du lägger det i påsen.

Tillbehör

• En behållare för matavfall
• En bunt matavfallspåsar

Använd påsbehållaren! Den hjälper till att ventilera påsen.

När matavfallspåsarna tar slut hämtar du nya på sortergårdarna eller i en butik nära dig, se nedan under länkar.

Storlek på sopkärlen

Vill du veta hur breda, djupa och höga våra sopkärl är? Funderar du på att bygga skydd till sopkärlet? Då bör du läsa detta

Mått sopkärl 190- och 370-liter

Det händer med rest- och matavfallet

Restavfallet eldas i ett kraftvärmeverk för att omvandlas till energi i form av el och fjärrvärme. Det insamlade matavfallet omvandlas till biogas, biogödsel och jordförbättring. Biogas är ett miljövänligare fordonsbränsle jämfört med bensin och diesel. Flera bussar och bilar i Jönköping drivs av biogas.